Det var under årets första dagar 2006 och efter några små spontana och informella möten på caféer och pubar i området som visionen kring en festival på Möllan började ta form. Vi var några eldsjälar med ett starkt engagemang för stadsdelen som träffades och började tillsammans planera och strukturera upp festivalen. Vi började med att dra upp grova riktlinjer för festivalen som byggde på att samla upp de krafter som redan verkade i området i form av föreningar, arrangörer och aktivister . Föreningen Möllevångsfestivalen startades upp och en styrgrupp tillsattes för att driva arbetet framåt.

 

 

Under våren höll vi ett antal stormöten för att informera om festivalen och för att engagera människor. Detta var minst sagt en svår uppgift då festivalen fortfarande var under uppbyggnad och en tydlig struktur med tillhörande ansvarsområden saknades. Trots detta engagerades ett femtiotal personer utifrån dessa möten och som lade ner mycket tid och energi för att konkret utarbeta innehållet under festivalen. Arbetet med festivalen gick vidare under dessa något improviserade förhållanden och med en konstant föränderlig struktur.

 

Slagorden om en festival "av folket för folket" myntades tidigt och höll syftet i fokus under arbetets gång. Det vi höll på att skapa var varken ett kommersiellt eller kommunalt arrangemang utan en lokal förankrad folkfest utan prestige eller vinstintresse. Vi ville skapa en festival som växte fram ur de krafter och resurser som redan existerade i området. Vi ville skapa en plattform, kring vilken de boende samt det lokala kultur-, förenings- och näringslivet kunde samverka och på sikt även bidra till en hållbar utveckling av Möllevången.

  

 

När sommaren kom var arbetet med festivalen redan i full gång och vi började inse vikten av arrangemanget för

stadsdelen samt möjligheterna som festivalen kunde generera på sikt. Vi hade nu ett lokal förankrat stöd och en aktiv kärna av eldsjälar som arbetade hårt med att utforma festivalen. Det var i denna optimistiska och kreativa period som vi fick vårt första och i retrospektiv vårt största bakslag, bidragsansökningar som vi hade lagt stort hopp vid fick avslag. Detta satte festivalen i ett moment 22.

 

Vi hade en hel festival planerad och klar men vi saknade finansiering för att genomföra den. Styrgruppen tog då beslutet att ändå genomföra festivalen utan en säkrad finansiering. Detta beslutet grundades på en övertygelse att de svårigheter som vi stod inför, inte skulle försvinna utan tvärtom bli värre om vi beslutade att skjuta upp festivalen. Vi var tvungna att realisera den vision som hade engagerat och inspirerat så många människor och skapat en gemensam målsättning för dem att samarbeta mot. Vi visste att vi inte kunde räkna med något större ekonomiskt stöd eller annan hjälp förrän de hade upplevt festivalen och insett dess betydelse för stadsdelen.

 

 

De sista veckorna var en kaotisk period med inbrott, konflikter och utmattning som synliga tecken på en närliggande kollaps. Dagarna innan mobiliserades krafterna och när festivalen öppnades upp var det hundratals människor på plats för att se till att hjälpa till vid behov. Det var detta engagemang och folkliga stöd som bar upp festivalen och genomförde arrangemanget trots ett ständigt närvarande kaos. Detta kaos skapade en viss frihet för de inblandade och främjade det kreativa arbetet inom festivalen. Festivalen utmynnade således i ett improviserat folkligt skådespel på möllans gator, gårdar, torg och parker.Möllevångsfestivalen blev en positiv överraskning för många, huvudsakligen på grund av den dåliga mediabevakningen som ledde upp till festivalen. Det hindrade dock inte tusentals människor från att inta Möllans gator och torg och under två dagar förvandla området till en folkfest utan dess like i Sverige, fullspäckat med myller och musik. Festivalen sökte sig in i varenda hörna eller vrå på Möllevången och växte sig större allt eftersom arrangemanget fortskred. Spontana initiativ av boende och besökare kryddade till festivalen och gav festivalen en dynamisk karaktär.

 

Under festivalens två dagar uppträdde över hundra band, huvudsakligen i Folkets Park, med allt från lokala förmågor till etablerade band och internationella artister. Gator stängdes av för att ge plats till gröna festivalstråk och marknader. Gårdar öppnades upp i samverkan med de boende och visade upp ett varierande utbud av konst, poesi och musik m.m. Möllevången blomstrade upp i två dagar och en underbar stämning och en känsla av gemenskap låg i luften.

 

 

Möllevångsfestivalen uppkom efter ett folkligt initiativ och genomfördes utan någon större ekonomisk eller annan uppbackning, istället lades fokus på att skapa en festival med en stark lokal förankring. Genom att bygga upp ett nätverk av föreningar,eldsjälar, kulturaktörer, boende och näringslivet i området, skapade vi förutsättningarna för festivalen. Vi tog till vara på de resurser som existerade i området och tillsammans skapade vi en folkfestival på gatunivå. Sammanlagt så engagerades runt tusen personer som alla arbetade helt ideellt med att förverkliga visionen om en festival på Möllan.